Idag sa vi adjö till våra Long Beach vänner och tog färden mot nästa mål, Hollywood. Åkte spårvagn till LA Downtown (som btw är crap, inget att ha förutom slum och fulheter) Vi kånkade omkring på vår feta väskor överallt i letan efter förorten till Hollywood där vi skulle tillbringa natten på då Hollywood hostlet var fullbokat. Vi kom till delen som kallas whileshire och undrade vart i katten vi hamnat. Slum och fulheter. I letan, med all packning efter vårt hostel fick vi hjälp av en vänlig själ som GPS:ade vår location och slutligen erbjöd oss skjuts för att det var för långt att gå. Vi hade redan bedömt att mannen i fråga var pålitlig då han varit så fruktansvärt trevlig och hjälpsam så vi tackade ja till hans erbjudande. Han och hans vän som kom i samma stund körde oss till hostlet vi bokat men väl framme såg vi hur illa det skulle vara att bo där i slummen! Mannen som heter Amir fortsatte med sin hjälpsamhet och ringde efter hostel i självaste Hollywood och när vi fått tag på hostlet vi bokat resterande nätter på körde han till och med dit oss. Inte nog med detta så hjälpte han och hans vän oss upp med väskorna hela vägen in till rummet då vi var sönder slitna. Vilka människor det finns! Vilka vackra och genomsnälla själar som råder här ute i världen, jag vill gråta, jag är så glad!

Nå väl, hostlet som vi nu kommit till ligger PRECIS på walk of fame! Kick ass location och jag och Eve tog oss en rejäl promenad på gatan och studerade varenda stjärna i marken. Cant believe we are here! Imorgon är planen att ta oss ut till Beverlyhills på rundvandring och lunch, sedan vidare till Santa Monica och Venez beach för sol och shopping. Sedan blir det mer av Hollywoods fantastiska erbjudanden.

Bouncern Ryan på första stället, Eve, Jag, Drew, Jessi och i bakgrunden Pier

På väg till nästa krog fann vi en liten kundvagn vi lekte med för att fördriva tiden

"Shannons" och grabbarna roade sig som ni kan se. Drew, Jessi och Pier

Och så även jag..

Drew vår Australienska vän, Jag, Colin och Eve

Colin Farell (i wish haha)

Hollywoooood

You gotta love it! love HIM

Självklart fann vi Willan bland de alla!

Utanför den jätte kända biografen Sid Grauman grundade. Många kändisar har lämnat fot och handavtryck utanför den som en hälsning till Grauman

Javisst har svenskarna satt sina avtryck i hollan ;D

Thats my man

The king of pop

Till papsen i all ära :)

Vårt nya mål då själva LA inte är så mycket att se, utan du ska åka till beach städerna som ligger längs kusten var Long Beach. Varför vi valde denna beachstad var för att vi träffade en australienare på hostlet i SD och han bjöd oss till hans hem här i Long Beach. Så nu sitter vi här, jag och Evelina då Ellinor åkte tillbaka till Jacksonville i morse, med våra nya vän Drew och hans kompisar i deras hus där vi ska bo inatt. Drew är så himla trevlig och rolig och vi är verkligen inte oroliga över att inte ha en fantastisk kväll och morgondag tillsammans med honom. Imonbitti ska ha ta oss till New Port beach och Laguna Beach för strand och sightseeing, så himla snällt!

Efter dagen vi spenderar tillsammans med honom och hans vänner åker jag och Evelina vidare till Hollywood för att ta in på hostel där tills söndag. Vår plan är att utforska Hollywood, Berverlyhills och Santa Monica, även Venez beach som ska vara en av de mest kända stränderna i världen. Så sent som igår kom vi på att spendera några dagar i Grand Canyon som har lockat våra sinnen länge. Så vi sökte på internet och fann, tro det eller ej, en 3 dagars resa från LA till Las vegas, Grand Canyon och andra platser runt omkring för enbart 700 kr!!!! Jag vet, CRAZY! Så på Söndag sticker vi till Vegas och Canyon och lever mer av livet och njuter fullt ut. När vi kommer tillbaka till LA på onsdagen bär det av till San Francisco för att spendera den sista veckan på alcatraz och the golden gate bridge. Jag hoppar att ni känner en liten uns av avund för jag är bortom ord över den här livs journeyn jag just nu är på. Jag är så lycklig och jag mår så bra! Så många nya dörrar har öppnats i mitt liv och jag längtar tills jag får komma hem så jag kan ge mig ut i världen igen.

Ha det underbart, jag återkommer snarast possible :) Kärlek till er familj och vänner!

Mina första riktiga nära döden upplevelse ägde rum idag ute till havs. Vi paddlade omkring med en grupp från hostlet och efter att både ha skådat hajar och sjölejon beslutade jag mig för att jag ville simma in i grottorna som fanns lite här och var. Jag och guidekillen hoppade i det iskalla vattnet och simmade in i grottorna och beskådade dess struktur. Vi var precis på väg att simma ut igen då jag ser hur världens flodvåg kommer imot oss och ren ut av dränker oss inne i grottan. Vi flyger omkring som små vantar och jag kämpar som en fisk på land för att inte slå mitt huvud i stenväggarna. Våg på våg kommer in i grottan och jag är livrädd. Slutligen lyckas jag klamra mig fast på en sten längre in i grottan och har chans att hämta andan och lugna ner mitt bultande hjärta. Mina ben blöder men mitt psyke var värst då jag redan kände mig död. Jag ser hur guiden spolas närmre och närmre mig och han talar hela tiden till mig att allting kommer att gå bra. Jag var livrädd och trodde aldrig att vi skulle komma ut därifrån men han övertygade mig om att det inte var så farligt, att vågorna skulle avta och att vi måste simma ut i rätt tid. Efter en stund lugnar vattnet ner sig och han hjälper mig som sitter faststelnad som en staty på min sten och vi simmar ut ur grottan, jag fortfarande lite smått panikslagen. Jag tar mig upp på kajaken igen där alla väntar på oss, även dem lika panikslagna. Men allt är bra, vi klarade oss utan större skada, bara mitt ben och min mage som var lite omtumlade med skrapsår. Jag tackade ovan ett antal gånger att vi klarade det så bra och så paddlade vi tillbaka till land.

Så var det med den historian och jag är redo för en lite mer lugn nästkommande. Jag kommer inte att göra det igen om det lugnar era hjärtan. Nu till det mest spännande av allt, bilderna. Dock är det så att även att du kan fånga skönhet på bild kan det aldrig mätas med verkligheten, men jag ska försöka visa er så gott jag kan. Njut!

Vårt Hostel

på vägen till Downtown

downtown

downtown streets

harbour walk downtown

Skandinaviska butiken

dalahästarna

De gamla goa damerna vars mor och far är svensk och norskar

efter downtown åkte vi till Old town

Så vackert, allt spanskt

Mysiga restauranger och caféen

Fredagskväll blev det party på hostlet, flip cup och annat trevligt. Sedan bar det ut mot krogen där vi träffade på våra lokal vänner som vi hängde med dagen efter.

På lördagen blev vi upphämtade och tagna till La Jolla som är den rikaste delen i San Diego. Gatorna och stranden var fantastiska

Äventyren hade bara börjat

Tim, Miles, Jag, Eve and Sam

Så vackert

Parken som de tog oss till, utsikt över hela San Diego

The gang

Sedan blev det kvällsmat på altanen med utsikt över solnedgången! livet är underbart!

Mer bilder kommer

Igår var tanken att vi skulle åka upp till La Jolla beach för att paddla kajak, men det blev inte riktigt så. Vi åkte med tre killar som vi träffade kvällen innan på krogen och de tog oss upp till La Jolla beach men till deras favorit ställe. Vi kom till den vackraste plats ni kan tänka er, där alla dessa californiahus bredde sig över kullar med utsikt över hela det klarblå havet. Vi gick ner till stranden som enbart bestod av klippor och berg och de tog oss på farliga äventyr. Vi fick klättra från havet upp på klippor och hoppa mellan släntrar och berg. Det var magskadande då vi skrattade tills vi storknade när vi var tvungna att hasa oss upp på klipporna från det iskalla vattnet. Hur som haver klarade vi av äventyret utan en skråma och vi kom slutligen fram till platsen där vi slog läger. Så vackert, utsikt över "the public beach" och alla hus med alla de fina träden och vi var helt ensamma.

Efter några timmar glassandes och njutandes for vi till ett hamburgeställe som killarna tjatat om hela dagen, "in and out". Jag kan säga att jag faktiskt blev glatt överaskad när jag insåg hur goda hamburgare det var, och då är jag inget stort fan av hamburgare. Efter måtiden for vi hem till en av killarna, Miles, för att hämta hans hund och bege oss till en känd och omtalad park här i Pacific beach där vi bor. vi vandrade upp till parken och sanna mina ord jag blev helt hämförd när jag tagit mig upp för backarna till parken och blickade ut över HELA San Diego. Man såg varenda liten kontur av den här fantastiska staden och jag ville gråta så vackert var det. Vi tillbringade tid i parken som var fylld av människor och aktiviteter. Kubb, badminton, dragkamp, luftkudde hus och slip and slide. Jag övervägde i stundens hetta att stanna precis där jag var och aldrig rör mig ur fläcken, jag är djupt förälskad i staden!

På kvällen kom vi tillbaka till Banana Bungalow för en middag på altanen sittandes och se solen gå ner över havet var det dags för partaj. Vilket jävla liv det vankas på hostel som dessa och temat var gul. Spel och musik fröjdades och alla var lyckliga och fulla. Efter festligheterna på Banana bungalow drog vi oss hem till Sam, som var en av killarna vi tidigare hängt med på mer fest. Vilka människor, alla människor här, alla vi har stött på, jag nyper mig ännu i armen för att förstå att jag inte drömmer. Vårt hostel är numera fullt av svenskor och en av tjejerna jag träffade här är en tjej jag pratat med på internet innan som också är vän med min syssling i skåne. HERRE GUD vad världen är liten!

Nu är det i alla fall dags för att åka upp till La Jolla beach för kajaking på riktigt. Vi ska åka med hostlets guidade tur och de som varit där säger att vi kommer att paddla bland hajar och sjölejon, wwiiieeee, äventyren tar aldrig slut. Jag är så glad, den här resan är det bästa jag gjort i hela mitt liv! Jag längtar tills jag kan få visa er bilderna. Ha en fantastisk dag!

När vi anlänt tog vi oss också en promenad genom gatorna utaför hostlet och vi fann vår placering här någorlunda bra. Vi bor PRECIS på beachen och det är livat och folkrikt. Igår tog vi bussen till San Diego Down town, ca 20 min från där vi bor och vandrade omkring och njöt. Så himla vacker stad och trots dens 3 miljoner invånare är den inte alls stressig eller överdrivet stor. Vi promenerade runt gator och torg och slutligen gick vi längs "the harbour walk" och fick avnjuta den otroligt vackra utsikten över hav och fastland. Vi såg en skandinavisk shop där de hade dalahästar, tomtar, gammeldagsa folkdräkter och annat svenskt och gott. Inne i butiken träffade vi också på 3 äldre damer som härstammade från Sverige och Norge. Deras far och mor emigrerade till America under 1800-talet och vi hade en väldigt trevlig stund konverserandes med dem.

San Diegos stad var fascinerande och precis som på film kunde man blicka över de fyllda kullarna med vackra hus som sög åt sig solens alla strålar. Vädret är som de säger, svensk sommar. Kvällarna och monarna är kyliga medan solen vet hur den ska klä av alla invånarna kläderna som bäst under dagen. Ingen fuktighet, bara skönt sommarväder. Dock anser vi bortskämda floridier det vara lite kallt då vi är vana vid fukt och 40 graders värme, men jag klagar inte.

På seneftermiddagen tog vi trolleyn till "Old Town" för att utforska platsen där San Diego grundades av spanjorerna. Det mysigaste jag någonsin skådat. Det skrek spanskt och restaurangerna hade spanks livemusik med mysiga fik och turistshoppar. Vi vandrade omkring i en värld bortom denna och jag var så lycklig av att bara få vara och uppleva. Alla människor vi träffat har varit så trevliga och välkomnande att jag är stolt och glad över att kalla mig själv människa.

På kvällen for vi tillbaka till hostlet för att inta festligheterna. Människor från hela världen, more or less, bor här och det grillades korv och spelades beerpong för fulla muggar. Det är så fruktansvärt intressant att bo på vandrarhem för man möter människor med historier och lärorika kunskaper att dela med sig av. Vi tog oss ut på några barer och hade en otroligt välfylld kväll. Jag älskar verkligen livet på frifot, det gör mig gott i själen!

Nu är det dags att packa väskorna och vi ska upp till en del av San Diego som kallas "La jolla". Det ska tydligen vara den vackraste delen av SD där alla rika bor och lever. Det finns grottor i vattnet där vi ska hyra kajaker och paddla omkring och se allt från havvsidan. Vi ska också vandra längs stränderna som sträcker sig oändligt för att inte sakna haven när vi kommer tillbaka till Sverige. Ikväll blir det maskerad på hostlet och klubbutgång med facepainting och banana bungalow tröjor, haha, ja människor är galna!

Vi kommer att anlända i SD runt 20.30 tiden och då ska vi söka oss till vårt hostel på något vänster. Sedan vet vi inte vad som väntar oss. Planerna för vår vistelse är många och jag håller ryggsäcken tom för att fylla den med vilda och spännande historier om vår resa.

Ta det nu lugnt där hemma och gör inget allt för galet, jag vill ju inte behöva oroa mig ^^, Selavi

Ikväll blir det middag hos Ellinor med våra värdfamiljer samt Eve och Claudia, Ellinors familjs förra au pair som är här och hälsar på. Det blir också en sleepover där då flygplatsen ligger närmre Ellinor än mig. Jag hoppas dock att jag fått med mig allt jag behöver och allt som bör tas med. 2½ vecka är en lång tid och man vill inget glömma. 

Efter den här fantastiska helgen som precis dragit förbi väntar nästa stora lång helg. Först vill jag bara säga att lördagens musikfest var lika lyckad som födelsedagsfirandet i fredags. Vi for alltså hem till Nate på brakarfest och det bästa av allt var att alla de bästa vi känner slöt sig samman för att delta i det hela. Festen avslutades sent på natten och då det ännu var lite tid över till krogen for hela gänget till Gingers för lite kareoke och all sång. Sedan blev det tillbaka till Tyler som vi tidigare startat kvällen hos. Väldigt bra födelsedagshelg och en ännu mer fantastisk sista helg i Jacksonville för Evelinas del som far härifrån i veckan.

Ja för er som inte redan visste det så väntas det 2½ veckas semester framför mig inom loppet av 3 dagar. På torsdag går planet mot San Diego, Californien, för mig Eve och Ellinor. Drygt en vecka ska spenderas där innan Ellinor far tillbaka till Jax och jag och Eve lättar ankaret mot LA och Hollywood. Några dagar ska spenderas i LA området för att sedan ta tåget vidare till San Fransisco där vår resa avslutas. Också Eves resa i dett land avslutas där då hon senare flyger hem till Svea.

Jag återvänder inte till Jacksonville fören den 10 oktober så vill ni ha fatt i mig, passa på denna vecka. Eftersom vår resa är något av en spontat backpackresa vet jag inte om jag kommer att få tillgång till internet alls. Men jag ska försöka att hålla er informerade så gott jag kan. Nu ska jag skypa med Emelie, ha en bra kväll alla :)

Tack alla återigen för gratulationer och tack till alla som gjorde min kväll till en innerligt lyckas födelsedag!

Ja nu så här 2 timmar efter att jag skrev det där ovan är vi färdiga för hus i *****. Nej men vi blev en mix av Jax Beach groupies och 80tals hippies. Jag ser ut som min mamma när jag tittar mig i spegeln, så man kan transformeras. Jag slänger in en bild på oss snygga födelsedagsfirande.

Hoppas ni har haft en förträfflig kväll och natt, våran har precis börjat :D

Så får vi inte glömma conversen på våra fötter. Scooorre!

Jag såg något vackert i din själ, precis som du sa om min. Jag värnade om ditt förflutna för att jag fick genomlida detsamma. Genom dina ord gav du mig alla löften i världen,  jag höll mina inom mig för att inte såra dig om jag skulle trampa snett. För dig var jag drottning, för mig behövde du inte vara någon annan än dig själv. Tack vare att du satte mig så högt på din tron fick du mig att falla, landa med en rejäl smäll då jag fann mig bedragen av hela dig. Jag har aldrig känt mig så besviken på hela mänskligheten och på ondskan som lurar bakom den renaste själ som när jag tänker på dig. Jag hoppas att vi alla ska kunna skilja på aktörer och de sanna så att människan slipper att hamna i klorna på sådana som dig. Om du inte visste det är det du och dina gelikars fel att det råder tvivel och rädsla i världen när man finner någon man vill dela sitt liv och hjärta med.

Jag är ledsen att jag inte kan bringa er inlägg om en omättad lycka som klingar som musik i era öron, framförallt i mitt eget hjärta. Jag är ledsen om jag påverkar er genom min smärta och gör ert spegelblanka vatten oklart och grumligt. Jag önskar att jag kunde svara på vad det är som blockerar solen på min annars klarblåa himmel, men jag stirrar tomt in i väggen, som på en stumfilm och väntar på att stormen skall gå över. Ovetandes, svarslös, känslolös eller alltför fylld undrandes hur sjutton jag kunde hamna i en trans som den här.

Nu lider klockan mot mitt slut då en dag väntar imorgon, en lång dag som består av 13 timmars arbete för en annan. En dag med mer tankar, mer känslor, mer möjligheter att skapa något nytt och enastående. Imorgon ska jag helt ägna mig åt prinsessvärlden med allt dylik som hör till. Jag ska till och med tro på slutet i varje saga och lära barnen allt jag kan om hur man utplånar och övervinner den elaka häxan.

Från och med idag tänker jag använda min blogg i det syftet som jag skapade den för, att i ord beskriva mina känslor och innersta tankar som i hundratals frodas och gror där inne. Bearbeta, tänka och framför allt känna. Jag är så otroligt duktig på att må bra, att finna ren och själslig lycka att jag sällan stannar upp och frågar mig själv vart jag är på väg och vilken väg jag vill gå. Så jag tog mig ett andertag och ställde mig frågan, hur mår du idag Emmi? Var snäll och berätta för dig själv, var ärlig och skriv ner dina tankar och använd de som en guideline när du känner att du inte riktigt vet vart du ska gå även om lycka är något som aldrig kommer att tas ifrån dig.

Jag känner mig vilse. Vilse på ett sätt jag inte riktigt är hemma vid då jag alltid har funnit en väg, en stig som leder mig i hamn. Vilse, därför att allting jag känner här känns på två olika sätt. Jag har aldrig varit så fri som jag är här, jag har aldrig varit mer fängslad och låst som nu. Jag har aldrig levt så vågat och känt så starkt för livet som här, men jag har heller aldrig levt så lite av det liv jag vill leva just nu. Jag har aldrig varit så stark och modig som när jag tog steget hit och startade om på nytt, och jag har heller aldrig varit så svag och känt mig så liten som nu. Jag har aldrig känt en sådan stor öppenhet och kärlek till människor samtidigt som jag aldrig känt en sådan fruktan att känna för någon och släppa in människor i mitt liv så som här. Jag har aldrig vetat vad jag brinner för och vad jag vill ha i livet som nu, men jag står lika tom och andlös i mitt eget ovetande då jag finner mig själv inte veta vad jag precis visste att jag ville ha...

Nu händer det igen, den där vilsenheten. Vi vet alla att den kan lamslå våra hjärtan och det är fullt normalt att känna sig lite bortsprungen ibland. Men när den når hjärnan, när man inte längre kan se att man vandrar i cirklar och inte heller känna av yrseln i sitt huvud undrar jag hur det hände. Jag vill fly till någons armar för att söka skydd från alla vägskäl som visar olika riktningar men alla mot samma ende. Men jag vågar inte, jag är rädd att det skydd jag söker ska ge vika och driva mig längre ut till havs. Allt är den där förbannade tidens fel. Nedräkningen. Hur kan tiden vara så ond då den skänkt mig stunder värda att dö för? Jag önskar mig bort, men jag vill inte lämna, vill inte vara någonstans hellre än här, men jag vill bort. Min vilsenhet av att inte veta, att känna så mycket att jag inte tror att jag känner något alls gör mig rädd för mig själv. Jag kom hit i hopp av att stilla mina frågor och ifrågasättningar men nu har de fyrdubblats och jag fylls av panik varje gång jag tänker på de val och förväntningar som ligger framför mig. Jag har aldrig känt mig så ensam och vilse så som jag gör här och nu.