'

Det började med där jag slutade förra inlägget. Min värdfamilj kom hem och jag

och min värdpappa övningskörde. Det gick jätte bra, men ni ska veta att trafiken här

skiljer sig från där hemma. Här har dem stoppskyltar överallt och man måste stanna

i varenda korsning.

Sedan kom Evelina och hämtade mig och vi åkte till Town Center för att shoppa lite till.

Vi gick till en sminkaffär där de tydligen skulle ha något av det här super dyra och super

bra sminket som alla snackar om i Sverige. Mineralfoundation som är nyttig för hyn.

Så Emelie min vän, hoppa inte i taket när du ser detta, men här fann jag hela kittet för

350 kr! I Sverige går det på över 1300 kr! Sa jag att jag var i himmlen?

Down Town var super roligt! Det var båtparad och livekonsert och masssvis med folk.

Evelina och jag träffade Lea och hennes mamma + några andra au pairer. Vi njöt

av "värmen" (det var svin kallt) medan vi gick runt bland allt folk. Vi åt en äcklig burito

på ett Mexicanskt ställe och då förstod jag varför Amerikanarna är både feta och varför

de tar mig sig "doggy bags".

Efter en helkväll down town åkte jag och Evelina hem till henne och frossade Twiligt.

10.00 vaknade, gick ut på en 30 min promenad. Solen sken.

11.00 Började jobba. Tog barnen till parken.

12.15 Gjorde lunch, vi hade picknick i trädgården. Lekte ute.

13.30 Gav Maya hennes nap

14.00 Gav Rohan sin nap

Nu sitter jag här i väntan på föräldrarnas hemkomst. Det blir övningskörning idag

istället :) Sedan ska jag och Evelina bege oss antingen mot shoppingcentret igen, eller

så åker vi direkt till Dawn town för konsert och karneval. Kvällen ska bjuda oss på

mycket underhåll, det ska vi allt se till :)

Efter igår då jag fick min materiella orgasm och att ansvaret hänger på mig med barnen

har allt känts mycket bättre. I really enjoy my time over here!

HELA kvällen har tillbringats i affärer tillsammans med Evenlina. Ska vi vara petiga

så var vi faktiskt bara i två! Jag älskade affären, jag älskar att det är billig i USA och

ännu mer älskar jag att det var feting rea idag! WOHO!

Om något kan få mig att glömma magsår och dåligt humör så är det shopping!

Jag lovade mig själv när jag började blogga att aldrig bli en "modebloggare" men jag

måste dock stolt få visa upp mina nyfunna kap. IM SO HAPPY!

I Sverige hade man fått betala det dubbla för dessa saker, affären kan motsvara BikBok.

Denna dag var perfekt och jag mår super bra!

Thanksgiving är en vacker helgdag med mycket värme och smakrik mat.

Jag önskar att vi i Sverige också kunde fira denna högtid!

Min värdpappas mamma kom över med stora skålar med mat i alla möjliga

smaker och former. Potatissallad, pecannötssallad, mashed potato röra och flera

skålar av utsökta ätbara ting. Kalkonen ska grillas i ugnen i några timmar och när den

har nått sin delikata smak blir det servering på silverfat.

Vi kommer att ha en ganska lite Thanksgiving middag mot vad familjen brukar ha.

Det bli jag, Reni, barnen, värdföräldrarna och barnens farföräldrar.

Liten skara människor, massvis med mat. Pumpapajen graneras i ugnen och hela

köket är fullt av en "tacksamhets" stämning.

Vädret är kanon idag. Solen lyser, det är varmt och jag finner en stor lycka.

Jag mår super bra, jag trivs just nu och jag ser bara mer och mer fram emot mitt

år här i Florida. Jag kan inte bärga mig till kvällen då min mage är utsvulten.

Jag ska slicka varenda smula från min tallrik och jag ska jäsa mig själv till sömns, så

är tanken.

Jag uppdaterar mer efter kvällen med bilder på vårt härliga firande. Må ni ha en trevlig

och vanlig torsdag i det gråa Sverige. Im pleased right now! :D

Idag har varit en bra dag, jag känner mig väl till mods och jag finner lycka

i små detaljer runt mig trots ett ständigt ösregn.

Till helgen blir det att packa upp och inreda mitt rum med mina saker. Jag ska

väl se till att "övningsköra" min bil så att jag är redo att använda den till nästa

vecka. På lördag blir det kanske bio med Evelina, New moon, så klart!

På söndag ska jag träffa min Amerikanska vän Shane och äta middag. Han kan,

om någon, visa vad det finns för utbud i vårt egna Jacksonville.

Idag slänger jag extra mycket kärlek till Maria, Emelie, Pernilla, Krille, Farmor&Farfar.

Tack för era vackra röster och fina ord, ni värmer mig i kylans tid. Jag blir

starkare för var dag som går. Tack för det mina vänner! Vi hörs snart.

barnen tog även jag en napp. Dagens aktivitet blev biblioteket och lite lekar här

hemma. Även idag var det mulet och lite små kallt. Snart blir jag bortskämd med

värmen och kommer att klaga då det endas är 20 grader ute. Låt det aldrig ske!

På kvällen kom allas mina 3 Robin Hoddare och räddade mig. Vi åkte till ett slags

caffé där vi beställde vattenpipa och lite mat för min del. Att jag kommer att bli tjock

här i staterna är nog ingen risk än så länge, då maten kommer i små och nyttiga

portioner. Tacka gudarna för det.

Thanksgiving på torsdag, sen kommer min favorit dag, fredag. Då ska jag äntligen

få mitt riktiga liv här och jag hoppas att det löser många gåtor i mitt huvud.

Tills dess ska jag halvt plågas och tappert kämpa vidare.

Ta hand om er!

Jag trivs här, jag har inte ens kommit in i rutinerna och i mitt eget liv här borta,

så egentligen ska jag kanske inte uttala mig om den tomhet jag stundoms kan känna.

Men jag antar att det är bättre att bearbeta det än att förskjuta tankarna och låtsass

som inget. Jag längtar bara tills dagarna blivit fler här i Florida, då allting går mer av

sig självt och då jag har saker att göra på min fritid. Jag vill ha mitt rum, min bil och min

mobil, inte ens det har jag fått så inte konstigt att jag känner mig lite vilsen här.

Dagarna närmar sig thanksgiving och jag ser fram emot denna högtid mycket.

Sen efter helgen har jag både rum, mobil och bil, äntligen.

Jag måste bara påpeka att Amerika är ett mycket annorlunda land, socialisering är inte

allt för stor då de har drive in till allt och knappt några ställen att träffa människor på.

Dock är Amerikanarna ett otroligt trevlig folk.

Dagen idag innehöll mycket parkbesök och ledig tid. Jag älskar min 2 åriga lilla flicka,

hon är det sötaste i världen och hon kan verkligen göra min dag.

Jag skänker också er, mina finaste ägodelar där hemma i Sverige, som mot all förmodan

faktiskt är ett bra land, många tankar. Ni är det absolut finaste jag har!

De kom och hämtade upp mig då jag sagt att jag gärna följde med dem på ärenden

i affärer. Vi åkte till olika ställen för att mestadels kolla på saker inför Thanksgiving.

När vi vart i flertalet affärer åkte vi till min värdpappas föräldrar och hälsade på.

De är så himla goa och det riktigt skriker amerikaner om dem :)

Nästan på direkten när jag kom hem ringde Evelina och några minuter senare

hämtade hon upp mig. Vi åkte till Target och handlade lite nödvändigheter och senare

begav vi oss hem till henne för att ta en lång promenad.

Fantastiskt att kunna gå omkring i kortärmad i slutet på november utan att frysa.

I löööv it!

Imorgon blir det jobb. 7.00 börjar man och jag ser fram emot dagen. Man vet aldrig

vad som väntar och det glädjer mig. Må väl där hemma, tänker på er!

vind, detta kallar amerikanarna för "en regnig" dag. Så idag blir det inte

mycket "roligt" gjort. Familjen är och handlar och när dem kommer hem ska

vi äta middag. Sedan återstår det att se vad som händer.

Dagen började med att Lea och Ellinor (au pairerna jag hållt kontakten med) hämtade

mig för att åka till staden Saint Augustine för ett au pair möte. En gång i månaden

träffas alla au pairer och hittar på något trevligt tillsammans och idag var det inplanerat

en båttur. Båtturen sög! Det var dyrt och vi åkte omkring på en båt och tittade på några

få stränder med några få vackra hus. Jippie, vilket möte! De enda jag tillbringade tid med

var Lea och Ellinor, vilket jag inte klagar över.

Efter båtturen åkte vi hem till Ellinor och lagade mat och käkade kladdkaka. Vilken

hemkänsla. Sedan kom den andra svenska au pairen Evelina och vi alla chillade i soffan

och snackade till tvrutans dunkla sken. Vi hade jätte trevligt, och dessa tjejer gav mig hopp

om ett lyckat år här i Jax. På direkten kände jag mig välkommen då de är fantastiska

super au pairs ;D

Engelskan går upp och ner. Mestadels tycker jag att den går riktigt bra men ibland kan jag

inte finna orden. Men jag tycker om att prata på detta vackra språk och det hela blir mycket

bättre då Lea är tysk och vi tvingas prata engelska all the time. Det är sjukt roligt och nyttigt!

Imorgon ska jag och min värdfamilj tillbringa dagen tillsammans. Dem är så himla goa och

ville gärna hitta på något allihop, det tackar man inte nej till. Jag hoppas dagen erjuder mer

välkomst känsla, då kan det bara blir bättre :)

Jag var lite nere innan då jag saknade mina vänner där hemma.

Eftersom att jag inte har träffat några att umgås med ännu så kom saknaden krypande.

Men när jag loggade in på msn och skype och fick alla överösande hälsningar mådde jag

super! Nu är jag full av glädje och ser fram emot de kommande dagarna. Jag tror bara att

det kommer att kännas lite jobbigt de första dagarna då jag varken har mitt eget rum,

min egen bil eller min egen mobiltelefon. Men sedan börjar mitt nya liv på riktigt!

Tack för era mail, kommentarer och vackra ord. Fortsätt med det, då kommer jag att hålla

mig på topp hela året. Vi hörs imon, ta hand om er och lev livet :D

Jag saknar er, tänker på er och önskar att ni har det underbart i den gråavardagen!

Flyget till Frankfurt 7.50 gick jatte bra. De andra au pairerna ar super gulliga
och vi hittade fler som anslot sig till oss pa vagen. I Tyskland vantade vi i ca 2 timmar,
och det var med gladje jag satte mig pa planet. Jag var sa trott att nio timmars
flygresa kandes som ett ogonblick.

Nar vi narmade oss New York sag jag ut over hela det Amerikanska landet.
Vilken haftig kansla. Varje hus ar som pa film, sma omraden med grannar tatt intill.
Jag ros av valmaaende och jag kande hur ratt den har resan ar for mig!

Nu befinner vi oss pa ett 4 stjarnigt hotell, Sheraton, och vi har precis atit kvallsmat.
Snart ska vi bege oss till vaning tre dar swimmingpool, jaccuzi och gym vantar pa oss.
Sedan ska jag slockna i min lilla sang i ett rum som jag delar med en Ukrainska och en
paraguaiska (?) I morgon borjar lektionerna vid 8.00, och pa kvallen blir det en tripp
in till centrala NY!! Happy moment, OHJA!!

Bilderna vill inte fungera pa hotelldatorerna,(vara laptops har inget internet har) sa ni
far vanta tills jag har kommit till mitt nya hem pa torsdag :)

Jag tanker pa er dar hemma <3

Natten bjöd på tumult då jag och mina 6 fantastiska vänner gjorde ett sista nattligt

besök på Mc Donalds. Jag fick nu utöva all min galenskap och all min energi i oväntade

fasader. Jag var mig själv till fullo med människor som älskar mig för att jag är just jag.

Snart sätter vi oss i bilen på väg mot flygplatsen. Allting är packat och klart, det är bara

att vänta. Jag är omtumlad, men samtidigt lycklig. Det jag känner kan inte beskrivas, jag

har aldrig känt så här förut. Jag drömmer, jag tror att jag drömmer. Jag ska verkligen göra

det här, jag nyper mig i armen och det gör ont, men jag förstår ännu inte att jag är vaken.

Jag må vara blödig, trots att min stjälk är stark, men är det så konstigt?

Jag tillåter mig själv att vara uppslukad av det som finns här hemma, för när jag anländer

till NY och framför allt till Jacksonville, finns det bara tid för nya otroliga äventyr.

Panik blandat med exaltering, glädje och sorg.

Just nu inser jag att det är på riktigt, att jag verkligen ska flytta och att jag är på väg

att ta det steget jag så länge väntat på. Jag kommer faktiskt att göra det, jag kommer

att slänga mig ut i vinden och låta mina vingar bära mig mot nya mål.

För första gången är jag skakis, för första gången tar hemkänslan för mitt hem och

min familj över exalteringen för nya äventyr. Men jag antar att det ska vara så och

jag vet att jag är på väg åt rätt riktning. Det är bara det att jag vet vad jag håller i mina

händer, och att jag älskar och uppskattar det något oerhört...

Mat, underhållning och lekar stod på gårdagens agenda.

Sista natten med gänget då mina dagar är få kvar i landet.

Man lär sig något nytt varje dag och två saker som kommer att stå skrivet

i min panna för resten av en väldigt lång tid är:

Gud vad jag önskar att jag kunde vara mer morgonmänniska än detta fruktansvärda

nattmonster som jag är. Men nästa vecka börjar allvaret, då kommer de tidiga monarna

att ta kål på mig...

Idag gjorde jag nog världens mest spontana sak. Efter teaterrepetionen så åkte jag och

Emelie upp till sjukan för att vaccinra oss mot das Sweinflue. Rädd som jag är, om ordet rädd

ens räcker, åkte jag och tog en spruta. Den gjorde absolut inte ont, men jag blir helt

paralyserad av rädsla att jag kände hur vaccinet trängde in sig i mitt blog och ut i min arm.

Jag blev helt skakis och ömtöcknad, men nu är det gjort. Fan vad skönt!

Som ni säkerligen vet reser jag från land och rike på Måndag. Flyget lyfter 07.50 från

landvetter i Göteborg, och med mig ner följer min högra hand! (Har jag tur följer den vänstra

med också ;) Jag, tillsammans med ett gäng andra au pairer som jag har kontakt med

kommer först att flyga till Frankfurt, Tyskland, och vänta där i 3 timmar för att sedan sätta

oss på planet som ska bära oss hela vägen till New York.

Vi ska tillbringa 4 dagar lite utanför New York där alla au pairer från hela världen (som åker

samma datum) ska samlas på en förberedelsekurs. Vi ska lära oss om barn, första hjälpen,

hjärt och lungräddning osv. Sedan ska vi på sightseeing i NYC! Kommer att bli awsome!

Torsdag den 19 anländer jag till mitt blivande hem, Jacksonville FL. Resten av tiden är ett

mysterium :D mauw.

det, för det hade jag. Dra mig på en hästvagn, någon måste ju skämta....

Idag åkte vi tappra bagare hela vägen ut till gränna för att köpa oss lite

polkagrisar. Jag kände att det skulle vara en perfekt present till min värdfamilj

då polkagrisar härstammar från inte bara mitt hemland, utan från min hemstad!

Efter att vi snurrat omkring i en polkabutik tills den stängde åkte vi till vår hemmaplan

a6 och landade på en pizzabuffé. Alla förtuom jag tävlade i "vem kan äta mest pizzaslizes"

Vem vann och vem förlorade? vad tror ni?

Almis åt 10, Emelie åt nästan 8 men lämnade kanter stora som berg vid sidan om. Illa!

Alla mådde sjukt dåligt efteråt, alla förutom jag! :D

Sedan fortsatte vi att vandra omkring på a6 och titta på saker som om vi aldrig tidigare

hade varit där. Emelie och Jag blev på lite rethumör och tyvärr blev Krille vårt offer.

Så när vi hade retat honom en stund tyckte vi synd om honom och gav honom kärlek.

Men den kärleken varade inte länge, för sedan låste vi ute honom från sin bil!

Energifylld dag, nu är jag helt slut. Ska börja gå upp tidigt nu de få dagar jag har kvar,

så att jag hinner göra allt jag ska! Sov gott vänner!

längtan, värme, lycka, sorg.... igår var hjärtat överfullt av känslor.

Jag citerar mig själv:

Tack ni vackra människor som kom och förgyllde min dag och mitt kommande år.

Livet i Amerika kommer att levas i saknad, utan tvekan, men det kommer också att

bli lätt. Lätt därför att ni visade mig att ni finns här hemma och väntar på mig.

Tack för era tal, för era ord, era kramar och er omättliga kärlek. Ni kommer alltid att

leva med mig, även om era kroppar inte alltid kommer att finns vid min sida.

Tack till alla som kom igår, tack för den absolut bästa kvällen i hela mitt liv.

Denna lycka jag fick igår kommer jag att leva på hela året. Jag kommer att sakna

er så jävla mycket, ni är dem finaste i mitt liv! Tusen tack!

Ikväll blir det en sista riktig kväll med de närmsta samlat! Det ska bli

så himla roligt. Jag vet ingenting om någonting under kvällen, Emelie håller

i allt och jag är så otroligt nyfiken!

Nu ska vi iväg och förbereda! Ha en trevlig kväll

Jag både ger och tar emot dem. Jisses, kan man bli mer omtumlad än vad

jag är just nu?

Det är underligt hur mycket man kan förlora på loppet av bara ett ynka fåtal av

dagar. Men hur mycket man samtidigt inser att man har vunnit.

Vad ska man med en hel armé med soldater till, om dem ändå är värdelösa?

Då krigar jag hellre ensam med den lilla skara av människor som jag vet skulle

blockera min rygg ifrån fiendens knivhugg.

Vi kallar varandra vänner, till ytan finns vi där, och vi ställer upp för varandra och

vi tycker så mycket om varandra. Men när det väl kommer till kritan, då kryper folk

och gömmer sig, likt skuggor i mörkret, när våra önskemål om att ordet "vän" ska uppfyllas.

Ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta åt vissa människor i min omgivning.

Ja jag kallar dem människor, för titeln vän förtjänar dem inte. Jag vet inte om jag

känner förlust eller vinst denna afton då jag har insett vilka som ställer upp och vilka

som inte gör det. Jag menar, hur svårt kan det vara att göra rädd för sig?

Nej det finns inga regler som säger hur man ska vara mot varandra. Man behandlar

andra så som du vill att dem ska behandla dig. Det klokaste jag någonsin hört.

Så nu är vi equal! Nu vet jag vart ni står, inte där jag trodde, men nu vet jag.

Så länge vi står på samma trappsteg så gör vad ni vill. Jag tänker inte offra min tid,

min energi och min vänskap på någon som inte kan ge tillbaka.

I mitt liv är folk mer än gärna välkomna och jag ger av mig själv så mycket jag kan.

Men passar det inte att ha en sådan ömsesidig relation, så vad fan gör du här?

Rasmus sade:

Så är det! Bara det jag har är det jag någonsin på riktigt haft, vilket är något jag tänker att

glädjas något helvetiskt över! I morgon är en ypperligt bra dag där många relation kommer

att sättas på spel då sanningen visas svart på vitt. I morgon vet jag precis vad det är jag

har och vad jag ska hålla hårt. I morgon är en sådan dag som är perfekt att avslöja de

falska gamarna som gömmer sig i ens närhet. Då ska vi sikta och avfyra skotten hårt

och brutalt och sönderstycka deras kalla och stengjorda hjärtan!

Det här blir min näst sista helg i Sverige och jag har massor av saker kvar

att göra. Inget pusta ut här inte och i morgon är det avskedsfest.

Jag började dagen med att idogit börja baka på tårtorna som ska serveras imon.

Så himla roligt att få klabba och bestämma vilka ingredienser som ska få vara

på vilken tårta. Barnen i USA kommer ju inte att ha tråkigt dagar som dessa med

mig xD

Imorgon blir det att färdiggöra gratineringen och dekorationen.

Emelie är i full gång med att planerar denna fest, och jag är henne evigt tacksam.

Jag tvivlar inte en sekund på att det kommer att bli den bästa kvällen i mitt liv.

40 gäster, fullspäckat schema, hemliga överaskningar, dekoration och desserter.

Bara glädje kommer att frodas i vårt hyrda lilla hus! För nu är problemen veck!

Ikväll blir det att åka och fixa det sista i huset tillsammans med Emelie.

Senare vet man aldrig vart vindarna bär. Forhoppningsvis i rätt riktning :)

Ha en trevlig kväll!

Jag orkar inte ens gråta över spilld mjölk längre.

Den som är värd mina tårar skulle aldrig ha fått mig att gråta från första början!

Jag inser det nu, att vänner kommer och går. Sorgligt, njae, för jag känner ändå

inte igen dig längre! Jag förstår nu vad människor har menat förut när de sagt

att du kan vara en ytlig och kall människa. Jag har tagit dig i försvar och min

kärlek till dig har varit okrossbar. Men nu ser jag, men nya ögon, att du och jag

inte har något mer gemensamt en den ytliga kontakt du bringar. Och jag är inte

ens ledsen över det! Vet du varför? För att det finns bättre för mig.

Det finns flera i mina händer som gör så mycket mer för mig än du.

Tack för att jag fick förstå det, så slipper vi låtsass om mera. Vad skönt det ska bli att

få vara mig själv igen och slippa dina förnedrande krav!!

Fy fan vad skönt det är att skriva av sin ilska!! Inte meningen att ni ska behöva läsa

det här, men jag känner mig genast mycket bättre till mods! Gaaaaahhh vad bra!

USA är inte långt borta, jag vet vart mina närmsta verkligen står och just nu ler jag

i stundens vrede! Halleluja för att ha förmågan att skriva av sig, Halleluja för livet!

Kimmy min vän tog hem "punch-line" priset idag!!!

Om två helger kommer jag att försöka få så mycket tid av mina nära och

köra som möjligt, att sömn inte kommer att existera. Det är inte långt kvar nu.

I natt sov jag, Bubba och Krister ihopträngda i min vardagsrumssoffa. Jag sov

så illa att jag slukade totalt 12 timmars sömn utan att bli utvilad.

Så med lite ork i kroppen kunde dagen inte spenderas bättre än med lite kvalitéts

tid med lillasyster Knopp. Vi åkte och stormhandlade massor med roliga och

utsökta ingredienser till festen på lördag. Då vi passerade tonvis med pasta i affärerna

blev vi så sugna pasta att vi slängde oss i bilen och for hem och lagade Pasta&kyckling

sallad. Mums*

Dagarna är så få, vännerna är så många, familjen är så stor. Hur ska jag hinna?

Faktum är att jag är super frestad på att ta fram min urläckra resväska och börja

packa nu med en gång. Jag har redan börjat skriva en packlista utöver min klädlista.

Jag måste bara säga att utan mina fantastiska Jacksonville vänner Ellinor, Evelina och Lea,

hade jag varit långt ifrån så taggad som jag är just nu över denna resa. Utan deras mail,

kontakt, vänlighet och närvaro när jag kommer till Florida hade denna resa kunnat gå hur

som helst. Men jag känner redan nu att ni kommer att göra min vistelse obeskrivligt

fantastisk och att jag kommer att trivas som fisken i vattnet. Tack till er alla, speciellt dig

Ellinor som varit så öppenhjärtad och go innan det ens var bestämt att jag skulle komma :)

Nu mina kära vänner kommer det efterlängtade resultatet av mitt projekt.
I 1½ veckas tid har jag renoverat, möblerat och fixat med små medel en
stor förändring i ett fulrum i mitt hem.

Rummet är ett allrum, mer som ett gästrum där gamla saker har fått en plats.
Helt i ordning, ingen stil och framförallt inget fint rum. Så jag tog saken i egna
händer och gjorde i ordning rummet.

Jag utgick helt och hållet från den stora bruna bänken som står i rummet. Det
är nämligen en släktmöbel som min pappa gärna vill behålla (trots att den tar'
sådan stor plats) så jag utgick från den.
Jag har heller inte spenderat mycket pengar på inredningen eller på verktygen
utan jag har försökt göra det så billigt som möjligt och återanvända gamla saker
från mitt hem.

Nog tjatat, här kommer resultatet:


Så här såg det ut före. Här har jag dock tagit bort alla tavlor och plottriga prydnadssaker.



Walla!! Från samma vinkel efteråt!

Vad har hänt?
- Rivit bort de gamla tapeterna, målat om väggarna i färgen: Café
- Slängt den äckliga soffan, köpt en ny (bäddsoffa dessutom) 3000 kr IKEA
- Köpt mattan, IKEA 200 kr
- Hittade en super snygg pedistal på seconhand 40 kr. Krille kom på den smarta
idéen att sätta en lampa där under, och det blev super snyggt!
- Tog fram min gammla tavla (den vita) och köpte 5 kort på IKEA 25 kr
- Köpt ny lampa, IKEA 25 kr
- Köpte en hyllrad, IKEA 70 kr, som jag målade vit. Satte dit lite gamla tillbehör.
- Farfars gamla radiobänk kom till användning, där jag satte systers radio på.
- Köpte mig en filt och sydde kuddar utav den.


Resultatet av min egen designvägg!

Jag vet inte vart ifrån jag fick min inspiration, men jag ville göra detta rum till
ett rum fyllt av minnen och kärlek.
Amor vincit omnia; Kärleken övervinner allt!
På fotona är min familj förevigad, familjen betyder i slutändan ändå allt.





Ramarna är köpta på IKEA, 60 kr styck.
Jag valde ett typsnitt på stilen på word och skrev ut bokstäverna för att
sedan klippa ut dem och måla som schabloner. Smidigt och lätt!
Blomman ovanför texten målade jag på frihand i omgångar.
Den mörkbruna färgen är hobbyfärg från Ica Maxi för 20 kr styck.
Färgen på väggen kommer också från Ica maxi och kostar 170 kr.



Fönstret rensades på blommor och skit, och jag bytte gardiner till ett par
andra som låg gömda i huset. Min tanke var att rummet skulle gå i bruna
och vita detaljer och vitt i fönstret passar väldigt bra.
Jag satte några foton i ett par gamla ramar och hittade min farfars fasters
gamla flickspegel som jag prydde på fönsterbrädet :)

Nu när allting är klart, har jag inget att ödsla min tid på i tidiga monar eller
sena nätter. Tråkigt då jag älskar att inreda och att pyssla med sådana ting.
Tanken var bara att lyfta rummet och göra det mer användbart än var det var
innan. Resultatet blev mysigt och jag känner redan att jag vill vistas där inne.
Min familj blev sjukt överaskade och gav mig häpna komplimanger. Dem blev
mer än nöjda :D

Otroligt hur man kan förändra utan att kosta skjortan av sig. Små detaljer som
gömmer sig i källaren blev plötsligt vackra ting som kom till användning, det gäller
bara att hitta rätt färger som lyfter fram dem.
Tex denna tavlan på bilden under, den har jag aldrig ägnat någon uppmärksamhet
men när jag tittade på den nu, var den sjukt fin och passade perfekt in i rummet!

I morgon öppnar jag dörrarna till hemligheternas kammare och visar er

resultatet av mitt projekt! :D